I tillverkningsprocessen för grävmaskinens arm är "plåtutjämning och avfasning" en mycket kritisk grundprocess i hela processen. Även om det inte är den mest iögonfallande länken, är det som grundbehandlingen innan man bygger ett hus, vilket avgör om den efterföljande svetsningen, monteringen och måttnoggrannheten kan ske "smidigt på rätt spår".
Idag ska vi prata om vad det här steget gör, hur man gör det och varför det inte kan sparas.
3.1 Varför är utjämning nödvändig?
Varför behöver vi "jämna"? Är inte stålplattan plan efter kapning?
Det är faktiskt inte det.
Efter flam- eller plasmaskärning kommer stålplåten att uppvisa tydlig vågdeformation, termisk spänningsförvrängning eller hörnförvrängning. Dessa till synes små deformationer, i grävmaskinens bom, förlängningsarm, påldrivningsarm och andra konstruktionsdelar som är mer än 10 meter långa och bär flera ton vikt, kan även en avvikelse på 2 mm orsaka:
· Svetsfogens "feljustering" och underskärning;
· Efterföljande montering matchar inte hålet;
· Restspänningskoncentration efter svetsning, även ”sprickor” efter några års användning.
Därför måste stålplattan pressas upprepade gånger med hjälp av en nivelleringsmaskin och flera uppsättningar övre och nedre rullar för att eliminera inre spänningar och återställa planheten.
Viktiga punkter för utjämning:
· Stålplattans planhet bör kontrolleras inom ±2 mm/m;
· Båda sidor av stålplattan bör pressas samtidigt för att undvika omvänd skevhet;
· För tjockare stålplåtar (>20 mm) är det nödvändigt att jämna ut dem upprepade gånger i sektioner, och det är inte möjligt att "pressa dem hela vägen ner i botten på en gång".
3.2 Vad är "sluttningsöppning"?
Vad är "fasning"? Varför behöver vi fasa kanten på plattan?
Enkelt uttryckt: för att göra svetsen starkare.
Vanliga stålplåtar har raka kanter. Om de stumsvetsas direkt är inträngningsdjupet inte tillräckligt och svetsen blir instabil. Dessutom kan metallen inte smältas helt, vilket lätt leder till svetsfel som kallsvetsning, slagginneslutningar och porer.
Därför bör plattans kant bearbetas till ett V-format, X-format eller U-format skåra så att svetstråden eller svetstråden kan tränga ner till botten och "bita" i de två plattans kanter.
Vanliga spårformer:
Enkelsidig V-form är ensidigt lutande, tillämplig på tjocklekar mindre än eller lika med 20 mm; dubbelsidig X-form är två sidor symmetriskt lutande, tillämplig på tjocklekar 20-40 mm; K-formad och U-formad är tillämplig på extra tjocka plattor, tjocklekar större än eller lika med 40 mm.
Den allmänna kontrollen av spårparametrar:
· Vinkel: 30°~45° på ena sidan, symmetrisk vinkel högst 65°
· Trubbig kant: 2~4 mm
· ”Hörnkollaps”, ”kantrivning” och ”genombränning” är inte tillåtna
Bearbetningsmetoder:
· Batch rak plåtkant → CNC-flam-/plasmafasningsskärmaskin
· Lokala specialformade delar → kolbågsmejsling + slipning
· Hög precision → CNC-fräsmaskin/robotfasning
3.3 Rimlig avfasningsprocess
En rimlig spårsvetsning är att förbereda sig för rimlig flerskiktssvetsning och öka lödkapaciteten och antalet lager för svetsen. Vad händer om detta steg inte utförs korrekt?
· Stor svetsdeformation: Krympkraften från svetsen kommer att "dra hela komponenten krokig"
· Svår montering: Hålpositionen är inte i linje och kontakten kan inte installeras
· Utmattningssprickbildning: Restspänning + svetsfel, strukturbrott inom några år
· Ökade kostnader: Omarbetning, slipning, omarbetning eller till och med skrotning av en hel arm
Därför sägs det ofta inom branschen: ”Om plattan inte är jämn och spåret inte är väl utfört, oavsett hur bra svetsen är, kommer den att vara värdelös.”
I en mening:
”Plåtutjämning + avfasning” är det första steget för att förbättra svetskvaliteten och utgångspunkten för att bommen ska gå från ”svetsbar” till ”svetsstabil”.
Det kanske inte är glamoröst, men utan det kommer all efterföljande noggrannhet, styrka och säkerhet att bli tomt prat.
Publiceringstid: 12 juni 2025